Beaujolais Nouveau

Den bästa torsdagen på året har anlänt. Den tredje torsdagen i november är dagen då årets första vin från Beaujolais släpps enligt tradition och veckans recept kommer av den anledning handla om det! Vinet kallas Beaujolais Nouveau och brukar ge en föraning på hur årets kommande viner ska bli.

Beaujolais som räknas som en del av Bourgogne ligger skyddat från de förhärskande västvindarna av Monts du Beaujolais, som når upp till 1 000 meter. Klimatet är mer tempererat, soligare och varmare, än i angränsande delar av Bourgogne norrut.
Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon, där tre floder sägs sammanflyta – Rhône, Saône och Beaujolais. Beaujolais svarar för nära hälften av hela Bourgognes vinproduktion.

De södra delarna domineras av rika jordar huvudsakligen bestående av lera. Detta platta landskap skapar förutsättningar för enkla viner som bör konsumeras unga och det är härifrån som merparten av vanlig beaujolais och Beaujolais Nouveau kommer.
De norra delarna av Beaujolais domineras av ett kulligt landskap med granitgrund, kullarna med sina sluttningar åt alla håll samt den granitrika jordmånen har här skapat de perfekta förutsättningarna för gamaydruvan. Beaujolais är i princip synonymt med gamay som ger lätta, fruktiga viner men vissa vingårdar ger mer komplexa viner som även kan lagras. På de små utlöparna av kalksten på gränsen till Mâconnais odlas chardonnay.

Nästan allt rött vin i Beaujolais framställs genom variationer av en särskild metod kallad macération carbonique, eller kolsyrejäsning., metoden innebär att hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Eftersom jäsning inte kan ske utan syre börjar druvorna brytas ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol. På detta sätt uppnår druvorna en alkoholhalt om cirka 3 volymprocent, men efter några dagar pressas druvorna, och jäsningen fullbordas på vanligt vis. Vanligast är dock en kombination av macération carbonique och traditionell jäsning. Druvklasarna läggs i öppna kar, varpå druvorna längst ner krossas av vikten och börjar jäsa, den koldioxid som då bildas fyller efter hand jäskaret och ger samtidigt de ännu hela druvorna möjlighet att jäsa inifrån. Resultatet blir ett mjukt, och fruktigt vin.